Veronica Lindrot

Man vet inte vem man kan lita på eller inte.. just nu känns det som man inte kan lita på någon. Hela mitt liv har varit en kamp för att kunna må bra!
Ifrån jag var 11 år fram tills nu, 18 år så har jag fått kämpa för att må bra.. och det är inte över än! Det finns och kommer alltid finns folk som vill jävlas med en och göra ens liv till plåga, det är en sak jag lärt mig!

Det är klart att man funderar på varför jag? Varför hackar alla på mig? Varför verkar det som om alla har något problem med mig?
Jag är en snäll person.. trots att jag fått många motgångar i livet så har jag alltid haft en mjuk och snäll sida, visst kan jag bli arg men hatar verkligen att såra andras känslor, ibland eller ganska ofta är jag nog för snäll, det brukar folk uttjyttna, så klart! I min mening så skulle jag bli glad över att ha en vän som är snäll.. men istället så väljer dom att uttjyttna mig.

Jag känner ganska ofta att jag egentligen inte har någon mening här i livet.. att folk kommer och går i mitt liv utan att tänka på mina känslor eller något, för dom är jag ingenting!!! Bara en person som kan vara bra och ha, ibland i alla fall!

Såklart att personerna kommer förneka om jag frågar.. dom vill ju inte förlora deras reser, bra ha person.. så då blir jag naiv och dum i huvudet och går med på det.. har själv inte så många kompisar, så ja!

Men jag hatar att alltid vara reser, att inte bli älskad för den jag är, att ingen umgås med mig för dom vill umgås med mig.. men då kommer den snälla sidan fram och jag kan inte göra "slut"

Skönt att skriva av sig lite.. nu blir det sängen och försöka sova.. God natt!